Livets karta

Nu är snart dagen över. De har varit en lång och dryg dag. Men den har i allafall gått. I mig sitter sorgen och jag får mest i mig själv och tänker på allt. Men jag vet att jag gjort rätt fast jag önskar att jag sluppit. Min älskade Ingis ringde och vi pratade om allt möjligt så jag till och med kunde skratta och de var så skönt. Ser fram i mot att hon och Göran kommer i morgon. De känns så bra att ha en vän i vått och tort. Jag är så tacksam för de. Kvällen tillbringade vi i soffan och kollade på lite inspelade program vi hade. Ska nu lägga mig och sova, Sessan har tagit plats på kudden då jag har någon där i natt oxå. Dom är för härliga djuren. Dom vet,känner och förstår så mycket mer än vi tror. Fast de vet ju jag redan. Dom finns alltid som tröttare och även om man har ont så kommer dom och värmer en på de onda med att lägga sig tätt in till en. Utan katter vill ma då inte vara. God natt!!