Han är så fin mun lilla Bosse. Tänk vilka framsteg han gör hela tiden. När han flyttade in hos oss var han så rädd för allt. Bara man rörde sig så sprang han och gömde sig. Jag fick inte ta i han ens. Men som jag har hållt på och tränat och tränat så har de gått så mycket framåt så han till och med hoppar upp i sängen och vill kela. Jag får klippa klor och greja med honom nu för tiden. Jag är så glad att jag fått de förtroendet av honom. Han litar på mej nu.
I helgen hade vi loppis, de var kul men väldigt jobbigt. Blev av med en hel del. Men mycke fick vi släpa hem igen. Så efter de har jag varit så slut i ben och armar. Men men de är ju så med vad jag än gör.
Nu vet jag inte vad jag ska skriva om så de blir inte nå mer idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar